helt meningslöst, egentligen.

Jag tänker för mig själv: att vilken tokig mix av bilder. Men ändå passar dom så bra.

Det är meningen,
att jag ska skriva ett tal om arkitektur.
Men dom som känner mig vet att,
jag aldrig varit duktig på att följa meningen.
Så jag går runt i mitt rum,
går vilse i en labyrint av arkitekturböcker, papper o tidningar.
Dricker pumpkink kaffe.
Dricker kallt te.
Gör en liten teckning av min farmor.
Tuggar ett helt paket tuggummin.
Tar en tur ner i köket, går upp igen.
Kollar på gamla bilder och är
helt enkelt allmänt oproduktiv.
Men det är en vanlig rutin,

för den som inte kan följa meningen.
Snart kommer jag väll kunna skriva ett tal,
om vita fasader, röda fönster och funktionalitet...
     ja behöver bara      lite mer
av min vanliga rutin.
Jag tror jag ska börja kalla mig själv Ugglan.
För jag e vaken på natten och jag sover på dan. så
hej jag heter Ugglan. Va heter du?

Jag tänker för mig själv: att va hemskt gärna jag skulle vilja dricka ur min
funkis kaffeservis nu, som jag köpte på röda korset för 100 kronor.